Inlärning

Ett livslångt lärande

I dagens samhälle med allt snabbare förändringar har det livslånga lärandet och kompetensutveckling blivit allt viktigare. Trots att vi alla är olika och har en längtan efter att få uttrycka vår individualism leder handlingsprogram och metoder som IQ-tester, årskursindelningar, läroplaner, kriterier för nivåbestämning, anpassning av läroböcker, nationella prov, betyg enligt skalor som A-F-skalan oss till likriktning.

Studier i det mänskliga tänkandets natur bidrar till en bättre förståelse för våra lärandeprocesser
Redan på Aristoteles och Platons tid har vi försökt att förstå och hitta förklaringar till vårt sätt att tänka. För att bättre kunna förstå våra lärandeprocesser bedrivs kognitionsvetenskaplig forskning dvs. tvärvetenskaplig forskning från områden som filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och antropologi. I denna forskning studeras det mänskliga tänkandets natur.

Grunden till kognitiva läroplaner och undervisningsmetoder
Teorier som ligger till grund för moderna undervisningsmetoder är bl.a.

Reuven Feuersteins teorier med fokus på möjligheten att förändra och utveckla individens tänkande (1980). Istället för att mäta barns IQ mäter Reuven Feuerstein deras förmåga till inlärning. Han menar att utbildning är ett tillstånd, snarare än en egenskap och har utvecklat sin teori kallad Structural Cognitive Modifiability, som går
ut på att intelligens kan läras ut och utvecklas.

Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna (MI) menar att det i varje människa finns nio eller fler intelligenser (1983). Intelligenserna är mer eller mindre
utvecklade hos oss alla och vi kan bli bättre inom varje intelligens. Vi har  olika begåvningar och lär oss på olika sätt men ingen intelligens är bättre eller sämre än någon annan.

Arthur Whimbeys omfattande studier om bättre tänkande med boken ”Intelligence can be taught” – att intelligens kan läras ut (1975).

Robert Sternbergs teori om ”sucessful intelligence”, som identifierar tre typer av mänsklig intelligens – kreativ, analytisk och praktisk. Han menar att traditionella IQ-tester inte har mycket med framgångsrik problemlösning att göra i det dagliga livet.

Dessa teorier ger oss förhoppningar om att vi alla kan fortsätta att utveckla vår intelligens i hela livet.

Vi är alla intelligenta men på olika sätt
Tidigare trodde en del att personer med IQ mellan 70 och 85 var svagt begåvade. Många framstående personer som Winston Churchill, Eleanor Roosevelt, Albert Einstein ansågs vara efterblivna, långsamma, handikappade eller störda

I Sverige finns t.ex. uppskattningsvis 400 000 personer med dyslexi. Vilket betyder att man har läs och skrivsvårigheter men inte att man är mindre intelligent. Det finns massor med framgångsrika dyslektiker som visar prov på att vara intelligenta på olika sätt. En belysande bok har kommit ut där framgångsrika svenskar från olika branscher skriver om sin dyslexi ”Mina bästa sidor är ordblinda” där bl.a. nedanstående personer medverkar.

Bertil Hult - grundare av språkreseföretaget EF Education. Under hans ledning har EF växt till ett mångmiljardföretag med över 20 000 anställda.

Petter – artistnamnet för Petter Alexis Askergren, som är en av Sveriges största hiphop-artister.

Lennart Hellsing – barnboksförfattare och rim- och ramsmakare, som arbetat i över 60 år med bl.a. böckerna om Krakel Spektakel.

Jerzy Sarnecki - professor i allmän kriminologi vid Stockholms Universitet

Torbjörn Lundgren - författare till bl.a. romanen ”Det skrivna ordets tystnad” och rapporten ”Framtidens läromedel”.

Niklas Hyland - journalist och TV-producent, som har producerat ett antal rese- och
äventyrsprogram för TV. Programledare vid Bokmässan i Göteborg 2008.

Erik Winqvist - artist, föredragshållare, direktör, skådespelare, konsult, författare, entreprenör, musiker, sångare etc.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>